Vid varje årsslut blir vi alla lite hjärtnupna. Vad har jag gjort i år, hur blev det, kunde det blivit annorlunda, vart är jag på väg…? Och sedan kommer verkligheten tillbaka och vi står på gasen igen och de där funderingarna gör inte så mycket väsen av sig.
Jag minns inte längre vem som sade (eller möjligen att jag läste det) att det gäller att känna igen ett magiskt ögonblick när det smyger på. Hålla kvar det i sinnet precis som om en fjäril råkat landa på ens hand och man måste hålla andan för att inte skrämma bort den. Fjärilen vilar en sekund eller tre för att sedan fladdra bort i sommarsolen. Precis så är det med magiska ögonblick. Det är de där tre sekunderna som gäller.
Jag är rätt bra på att samla magiska ögonblick numera (allt går med träning!). Konstigt nog är det alltid förknippat med mänskliga möten öga mot öga och att vistas i naturen.
Därför är det kanske inte konstigt att min nästa bok kommer att handla om just möten, möten som verkligen blir lite magiska när man möts och förstår varandra. Sådana möten är de bästa som finns.
När du därför funderar över ditt år – vilka magiska möten hade du? Vad sades? Hur kändes det? Och hur många sådana hoppas du på nästa år? Kan du rent av styra upp sådana som du vill ska ske?
Gott nytt år.